Kreativ i skolan

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet så att de kan omsätta idéer i handling står det i läroplanen. Hur det kan läras ut står det inte. Men det fick lärare från högstadieskolor i nordöstra Stockholm veta mer om under en kväll på museet.

Det är onsdag, skoldagen är slut, och ett dussin lärare har samlats på Tekniska museet i Stockholm för att fylla på med nya tankar om hur de kan använda kreativa pedagogiska metoder i undervisningen. De kommer från högstadieskolor i nordöstra Stockholm och undervisar i teknik, matematik, slöjd och naturorienterande ämnen.

Ämnet för kvällen
är ”Finn upp – kreativ i skolan”. Anledningen till att science centers som Tekniska museet och den ideella skolverksamheten Finn upp arrangerar lärarkvällar som denna är att det i läroplanen står att skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. När de går ut grundskolan ska de kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt. Frågan är hur man får in det i undervisningen och samtidigt tänder motivationen hos högstadieelever. Den här kvällen ska deltagarna under ett par timmar själva få pröva på en entreprenöriell lärprocess kallad Uppfinnarresan. Den är en beprövad metod som följer samma innovationsprocess som används i arbetslivet, men förenklad och anpassad till ungdomar.

Kvällens kursledare är Carl Elfgren, legitimerad lärare i Ma/Tk/No och mångårig Finn upp-lärare, och Britta Isaksson Bergholm, museipedagog. De sätter igång lärarnas kreativa tankar genom att låta dem fritt associera vad sex kluriga uppfinningar kan användas till – inte vad de utvecklades för. Sorlet och skratten stiger mot taket i takt med idéerna. Idéerna skrivs på A1-blad som efter en halvtimme är fullklottrade vid varje bord.


“Eleverna är tveksamma när vi börjar Uppfinnarresan, ”jag har aldrig gjort något sådant här”. Efter sex veckor frågar de mig hur de kan skydda sin uppfinning så att ingen tar den. Då vet jag att den har fått ett värde för dem och undervisningen har öppnat förmågan hos dem att vara kreativa”, säger Carl Elfgren, kursledare och lärare med mångårig erfarenhet av att undervisa med hjälp av Finn upp.

 

Prövar på själva

Teamen får i uppdrag att välja ut deras bästa idé och ta den med sig ut i museet för att med hjälp av sina sinnen förbättra idén. På Tekniska museet finns en avdelning för just det, MegaMind. De samlas igen i labbet och bygger en enkel modell av den vidareutvecklade uppfinningen, filar lite på en presentation och berättar för alla vad de kommit fram till.


Lärarkväll med temat ”Kreativ i skolan” lockade högstadielärare i ämnen som teknik, matematik, slöjd och naturorienterande ämnen. De fick en dos kreativitet när de prövade på en mikrovariant av den pedagogiska metoden i Finn upp.

Just den här kvällen föds en ny lösning för att hålla ordning på trassliga hörlurssladdar och en fingerspinner utvecklas till ett nytt musikinstrument, för att nämna några. Kvällen avslutas med en frågestund med funderingar över hur gör jag nu för att få in det i lektionerna och bedömningsmatriserna i lärarhandledningen lyfts fram för att kunna koppla elevernas arbete till kursplanerna.

Vad tyckte lärarna?

Ett par dagar senare fångar jag några av lärarna för att höra vad de tyckte. Ingrid Mogren är trä- och metallslöjdslärare på Källängens skola i Lidingö kommun. Det var första gången hon kom i kontakt med Uppfinnarresan.
– Det var väldigt konkret. Vi blev utmanade och fick pröva på ett nytt sätt att arbeta med eleverna som jag tycker är direkt användbart i mitt ämne. I slöjden är processen det vi ska träna eleverna i och här finns de praktiska övningarna för det i ett väl utarbetat och beprövat material.


Det märktes att det var ett gäng lärare som samlats. Diskussionerna kom igång direkt och efteråt var det flera som tyckte det var jätteroligt och inspirerande.

Ingrid ingår i kommunens nätverksgrupp för teknik- och slöjdlärare som kollegialt utvecklar skolornas pedagogik och metodik. Lidingö är en KomTek-kommun som denna höst startar fortbildning i hur lärarna ämnesövergripande kan låta eleverna driva innovationsprojekt på skoltid.
– Det kan vara svårt att visa för eleverna meningen med slöjd. De tycker ”jag kan köpa allt jag behöver”. Uppfinnarresan ger slöjden en praktik i det forskande och uppfinnande förhållningssättet och det höjer statusen för ämnet.

Innan vi hörs har Ingrid Mogren precis berättat om lärarkvällen för sitt arbetslag på skolan och mötts av stort intresse. Hon beskriver materialet som en guldgruva och vill direkt beställa ett kit av uppfinningar.

Från Fribergaskolan i Danderyds kommun har tre Ma/No-lärare gått på kvällen tillsammans. Carina Carlswärd var initiativtagare. Hon har genomfört Finn upp en handfull gånger både ensam och tillsammans med skolans tekniklärare; hon är redan frälst, som hon säger.
– Eleverna brukar tycka det är svårt under den första lektionen, men när de kommer till nästa lektion har det lossnat. Då har de tänkt efter och pratat hemma. Föräldrar har berättat att barnen, till och med under skjutsen till hockeyträningen, aldrig haft så engagerade samtal som under den här tiden.


Lärarteamen fick i uppgift att hitta på så många sätt att använda kluriga uppfinningar på. Efter en halvtimme var pappret fullt och kreativitetsgnistan tänd.

Carina vet att eleverna blir motiverade när de tar sina egna idéer till verkliga uppfinningar. Hon har precis kört Finn upp med sina åttor.
– Eleverna kände igen en Finn upp-innovation, sportflaskan med två skruvkorkar (på toppen och på sidan för att kunna fylla på vatten under kranen). Efteråt gick sportintresserade elever i klasserna runt med just sådana flaskor i skolan.

Sportflaskan är ett bevis för att det går. Det är möjligt för eleverna att träna sin kreativitet i skolan och (hur imponerande är inte det) flaskan säljs fortfarande tio år senare!

Dimitri Olofsson är en av Carinas kollegor från Fribergaskolan. Han är nybliven lärare. Dimitri sadlade om för tre år sedan från att vara fysiker på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm till att undervisa i matematik, fysik och teknik på högstadiet och gymnasiet. Han tycker det är särskilt meningsfullt att undervisa på högstadiet eftersom han här kan stötta fler som inte tror att de kan, till exempel i matematik.

Jag undrar om han tror att Finn upp kan berika undervisningen?
– Som nybliven lärare vill jag veta varför jag gör saker och ting och jag vill kunna knyta det till kursplanen. Vi har ett stort uppdrag i skolan att hjälpa ungdomar så att de blir sunda vuxna människor, det är viktigare än att lära ut årtal och antiken. Med Finn upp kan jag motivera att låta eleverna göra något som kan vara kreativt för dem.

Text: Helena Thorén Foto: Marc Femenia