Pisa: Den förbisedda faktorn

Ett samhälles innovativa förmåga är den viktigaste faktorn för långsiktig och beständig tillväxt. Om vi vill att kommande generationer skall bevara Sveriges ledande position krävs motivation för tvärvetenskapligt lärande som ger innovationsförmåga. Men just elevernas egen motivation är en förbisedd faktor i Pisa-debatten. Det finns beprövade pedagogiska metoder som lockar fram lusten att lära. Vi anser att det är dags att på bred front införa sådan ämnesövergripande undervisning. Gör vi inte det riskerar det att få långtgående negativa konsekvenser för Sverige.

Sverige ligger i topp vad gäller innovation och uppfinningsrikedom. Det kan vi bland annat tacka skolan för. I Pisa-undersökningen förbises emellertid elevens egen motivation som drivkraft för bra skolresultat. Det behöver påtalas så att den svenska skolan fortsätter den positiva trenden och satsar ännu mer på ämnesövergripande undervisning där elevens motivation och innovativa förmåga tas tillvara.

I dessa dagar när Pisa-rapporten landat hyllas de som hyllas ska: eleverna och lärarna. Skolresultaten är frukten av ett nära samarbete mellan eleverna och deras lärare i klassrummen. Där behöver de arbetsro och motivation för att kunna lära sig. När eleverna själva tillfrågades i en avhandling om vad som gör de motiverade i skolarbetet var två av faktorerna att de får sätta egna mål och göra egna val.

Skolforskningen tyder på att motivation och engagemang har stora effekter på lärande. Störst motivation uppnår elever som känner sig kompetenta, har möjlighet att påverka sitt arbete, kan sätta värdefulla mål, får relevant feedback och blir sedda av andra för sina insatser.

En annan aspekt är vad Stanfordforskaren Carol Dweck har bevisat. Elever som ser på sin intelligens och kognitiva förmåga som dynamisk, det vill säga om de jobbar hårt ger det utdelning, får högre skolresultat. Det beror på att de håller ut när de stöter på motstånd i inlärningen.

Hjärnforskningen stöder den uppfattningen. Går det att öva upp sin motivation att lära sig?
Ja, det kan man. Genom att på ett enkelt sätt förklara för eleverna hur man lär sig och hur formbar hjärnan är kan man påverka elevernas attityder. Det i sig har visat sig påverka elevernas intresse och motivation, vilket har gett dem högre kunskapsresultat, svarar Stina Söderqvist, doktor i kognitiv neurovetenskap.

Ett verktyg för att få motiverade elever, är att använda en pedagogisk metod som låter eleverna skapa sitt eget lärande utifrån sina intressen. Det finns över trettio års erfarenhet i Sverige av sådan ämnesövergripande undervisning där eleverna fått använda sina kreativa och entreprenöriella förmågor. Anna Karlsson är lärare på Rålambshovsskolan i Stockholm. Hon har erfarenhet av att arbeta med en sådan metod.
När elever arbetar projektbaserat och nära samhället med en metod där deras tankar och idéer blir sedda ger det bekräftelse. Ju mer de lyckas ju mer vågar de dra egna slutsatser och hitta på egna idéer. Det är något vi vill att de ska ha med sig ut i arbetslivet. Vi stärker deras förmåga att samtala, våga ta ställning i frågor och tro på sig själv, säger Anna Karlsson.

Sverige är ledande i internationella mätningar vad gäller innovationer. En ställning regeringen är stolt över. Nu gäller det att tydliggöra vad skolan kan göra för att behålla den positionen. Vi menar att lärarna bör använda pedagogiska metoder i undervisningen som ger eleverna utrymme att vara kreativa och använda sina entreprenöriella förmågor. Politikerna kan skapa resurserna för det. Så fortsätter vi de positiva Pisa-resultaten och i förlängningen en starkare konkurrenskraft för Sverige.

Dec 2016