Robotar, framtidens arbetskraft

Vi är mitt i en digital revolution. Robotar är på väg in i våra dagliga liv, och de kommer att påverka den framtida arbetsmarknaden.
De flesta yrken omfattas, vilka står först på tur?

Inom tio år kommer sannolikt branscher som transportsektorn att ha gått igenom en transformation där anställda ersatts av robotar. Människor bytts ut mot maskiner med artificiell intelligens, ai. Det är inte första gången i historien.

Vi kan bara titta på hur jordbruksmaskiner idag gör det kroppsarbete bönder gjorde förut. Från att över 90 procent av Sveriges befolkning arbetade i jordbruket, arbetar idag mindre än två procent. Samtidigt ersattes hästar av hästkrafter i traktorer och skördemaskiner. Det var en omvälvande industriell revolution.

Vi är nu i en digital revolution som är lika omvälvande som den industriella, och som kommer att förändra samhället och förutsättningarna för hur vi kommer att leva våra liv i framtiden. Det kan vi vara helt säkra på. Precis som under den industriella revolutionen är det lönlöst att försöka stoppa utvecklingen för att rädda jobben.
– Robottekniken finns redan. Det handlar om att använda tekniken på rätt sätt. Människan är nyfiken av naturen och lat. Om det går att lösa ett problem och göra livet lättare för oss, då gör vi det. Så har vi resonerat ända sedan mänsklighetens vagga på Afrikas savanner, berättar Fredrik Löfgren, robotikforskare från Linköpings universitet.

När jobben som bönder försvann flyttade människor in till städerna, arbetade i fabriker och utbildade sig. Löpande bands-jobben ersattes av industrirobotar (som egentligen inte är robotar eftersom de utför monotona moment utan att kunna ta hänsyn till vad som händer runt omkring dem och utan att kunna fatta självständiga beslut). Fabriksarbetarna fick jobb som tjänstemän som spenderar en stor del av sin arbetstid framför en dator. Inom en snar framtid kommer även tjänstemännen att ersättas. Mer om det lite senare. Först en titt på den senaste tekniken i industrin.
– Baxter är en industrirobot som har syn, hörsel och känsel. Den kan ta emot muntliga instruktioner av människor. Elever från grundskolan kan be roboten utföra grundläggande arbetsuppgifter. Baxter arbetar dygnet runt året om och kostar 400 000 kronor i inköp. En investering intjänad på långt mindre än ett år, säger Fredrik.

Det vi kan se är att tidsspannet i teknikutvecklingen under den digitala revolutionen är kortare än under den industriella. Det går fortare och fortare. I våra hem har vi redan robotdammsugare och robotgräsklippare. I livsmedelsaffären är kassören ersatt av självskanningsapparater. Vi kommer sannolikt bli av med fler arbetstillfällen än de som de nya yrkena kommer att generera. Robotarna kommer med andra ord att konkurrera ut fler människor från arbetsmarknaden än den digitala utvecklingen ger. I USA har i år 2017 runt tre miljoner familjer sin försörjning inom transportsektorn. De får sin lön som långtradarchaufförer eller liknande. Deras familjers inkomst kan vara försvunnen inom fem år, tekniken för förarlösa långtradare existerar. Och är mycket bättre förare än långtradarchaufförerna.

En förarlös bil reagerar 100 miljoner gånger snabbare än en människa, drabbas inte av stresspåslag och räknar blixtsnabbt ut de exakta friktionskoefficienterna när det är halt på vägarna. Det är bara lagar och juridiska regelverk som begränsar användningen. Därför står de etiska frågorna och ansvarsfrågan i centrum. För hur ska vi programmera bilen? Om den måste välja mellan att köra ihjäl ett litet barn som hoppas fram eller köra i diket så att föraren dör, vad ska den välja och vem är skyldig. Juridiken och lagstiftningen är alldeles för långsam i Sverige. Teknikutvecklingen sker idag på annat håll där politiker och jurister är piggare. Och vi går miste om marknadsandelar och därmed nya arbetstillfällen.

Nu till den stora tjänstemannasektorn. Det är här det finns riktigt stora pengar att tjäna på robotisering och riktigt många arbetstillfällen att mista. Ett exempel är börshandeln där virtuella robotar köper och säljer aktier i en rasande fart med mycket bättre avkastning på kapitalet. Likaså kritiska övervakning som kontrollrum på kärnkraftverk. Robotar tröttnar aldrig på att läsa av värden och vänta i evigheter på den kritiska avvikelsen som indikerar att bränslestavarna måste regleras. Du läser redan idag notiser och artiklar skrivna av robotar (dock inte denna, men den om sporten eller ekonomin som du nyss läste). Även akademiska arbetsuppgifter som juristerna och läkarna utför idag kan robotar redan nu utföra bättre. Det handlar om Big data-analyser. En robot kan gå igenom 100 000-tals banktransaktioner, mejl eller andra dokument och hitta informationen som kan vara avgörande bevisning i en korruptionshärva. En robot kan också ställa säkrare cancerdiagnoser än en läkare. Båda dessa robotar finns idag, men de möter stort motstånd. Det är, som sagt, lönlöst att försöka stoppa teknikutvecklingen.
– Vi kommer att bli omsprungna, precis som hästen blev under den industriella revolutionen. Till och med inom kreativa yrken även om det ligger lite längre fram i tiden, menar forskaren Fredrik Löfgren.

Klokare är att anpassa sig och fundera ut hur vi tillsammans förändrar samhället så att vi drar störst nytta av robotarna utan att människor slås ut. Hur ska vi hantera makten över robotarna? Vad ska människor få lön för? Ska till exempel hushållets robot tjäna ihop till familjens uppehälle? Eller ska nästan alla jobba i digitala yrken, men med kortare arbetstid? För vem ska stå för köpkraften om allt färre har ett jobb att gå till? Hur ska staten (alltså vi) beskatta arbete i framtiden? Om vi får mer fri tid när vår arbetstid krymper, vad vill göra då? Många frågor och få svar. Lek med tanken, hur du skulle vilja svara på frågorna. Det är något vi människor är bra på – att leka, fantisera och hitta lösningar.

Text och foto: Helena Thorén

Pröva din egen moral:

På Massachusetts Institute for Technology, MIT, i USA samlar forskare in data om hur vi tror att vi skulle agera om vi tvingades välja mellan att rädda människoliv i olika situationer. Data kommer från frivilliga och du får vara med. Svara på tretton (jag vet oturstalet, men du är väl inte vidskeplig?) frågor och få veta hur din moral ligger i förhållande till andras, https://moralmachine.mit.edu/.

Fredrik Löfgren:

– Forskare i robotik vid Linköpings universitet
– Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik
– Förbundskapten för svenska landslaget i robotfotboll
– Vunnit VM för robotkockar
– Känd från flera TV-program, senast Talang där hans robotar dansade